Eurohobbys Byggsidor

Landskap

Att skapa land borde väl rubriken betyda, det är i varje fall det jag ska förmedla lite tips om. Metoderna är många fler än de jag tar upp här. Att bygga med frigolit var Woodland Scenics i USA tidigt ute med. Deras produkter är utvecklade speciellt för vår hobby. Vissa av deras produkter kostar mer än vad som är nödvändigt så jag har använt ersättare som är lätta att få tag på här. Det finns även de traditionella metoderna med nät och tidningspapper, dessa kommer även med här.

Bordet som allt äger rum på är redan avhandlat i ett tidigare avsnitt. Eftersom en slät skiva inte erbjuder några direkta variationer i terrängen höjer vi upp "0-nivån" 5 cm. Då blir det även möjligt att lätt göra "minusnivåer" t.ex. åar och bäckar. I första exemplet använder jag 5 , 3 och 2 cm vanliga frigolitskivor som man köper i bygghandeln. Mot trä limmas det med trälim och vid frigolit mot frigolit får man använda Foam Tac Glue då trälimmet inte torkar längre in.

Det här hör till spårläggning men det skadar inte med repetition i bildmaterialet för att få kontinuitet.

Stigningar för räls och vägar skärs till av mindre bitar. Använd en vass kniv, byt blad ofta. Vid större bygge är en trådskärare väl använda pengar.

För att jämna ut stigningar och även spara på landskapsmassa kan man använda fuktat tidningspapper. Obs de tunnare skivorna.

Till denna typ av spackling tycker jag att Buschs massa fungerar bäst. Visserligen tar det längre tid för den att torka. Är du ovan har du även gott om tid att lägga på den, uppemot 2 timmar.

Häll alltid pulvret i vattnet, inte tvärt om. För denna typ av arbete, blanda massan till havregröts konsistens

En bit sugrör får agera rör under vägen och mynnar ut i en bäck.

Det blir en hel del spacklande, forma slänter ner mot bäckens botten.

Gör gärna bäcken bredare på några ställen, det ser ut så i verkligheten, särskilt vid brofästen. Nu kan du backa till avsnittet vägar och fixa till dessa innan fortsättningen av spackel arbetet återupptas.

Det här hör ju egentligen till berg och tunnlar men eftersom vi avhandlar bygge i frigolit tar jag med det här. Jag började med remsor av 2 cm frigolit men ökade till 5 cm efter ett tag. Att använda Foam Tac Glue skulle tagit för lång tid, min kompis tipsade mig om smältlim. Med detta kan man arbeta kontinuerligt. En nackdel med metoden är att skarvarna blir betydligt bredare än med FTG. Eftersom jag täcker med ett lager gipsbinda spelar detta ingen roll. Då räcker det även med att grovskära frigoliten.

Min limpistol är på 120 W och det är för mycket, frigoliten smälter. I stället för att köpa en på 20 W kom jag på att reglera värmen genom att stänga av strömmen då och då. Det gick fort att lära sig att få limmet lagom och då gick det även snabbare. Det är även viktigt att man skär av överflödig frigolit innan det blir för brett för skäraren. Här är det nästan ett krav med trådskärare.  För 3 cm frigolit innebär det 3 bitar och för 5 cm 2 st som måste skäras innan man kan fästa nästa omgång.

Efter ytterligare några tag med trådskäraren gör man en sista putsning med kniv.

Som i gamla tider, berg av hönsnät. I avdelningen Berg visades denna metod på ett högt berg med kanter av plywood. Nu är det mer frågan om en kulle och med kanter av frigolit, då funkar inte häftpistol. Platån med en lampa på är till för att man ska kunna ställa en byggnad där, sådant måste man tänka på innan man börjar med nätet.

Klipper man kanten av nätet så att man får små "piggar" med hullingar på fastnar dessa fint när man trycker ner dom i frigoliten. Maskvidden på nätet bör vara 25 mm, mindre (16 mm) är mycket svårare att forma. Använder man större går det åt mer spackel för att täcka de "gropar" som maskorna ger upphov till. Denna konstruktion täcktes vanligen med tidningspapper som var struken med tapetklister, i flera lager. I vårt exempel blir det med gipsbinda.

Gipsbindan för vårt bruk kommer från Woodland. Till skillnad från den som säljs på apoteket (billigare) är det lim tillsatt för att den ska fästa på trä och framför allt på frigolit. Det är ju inte så roligt om vårt landskap släpper från banan. Börja med att klippa upp hela bindan, det lönar sig inte att bara ta en bit. Du kommer garanterat att stå där med kladdiga händer och ha slut på bitar. Jag vet av erfarenhet. klipp merparten i 10 - 12 cm breda och 15 - 20 st 5 cm breda. De smalare används som bl.a. kant-förstärkningar. I ovanstående nätmetod fixerar den då nätet vid frigoliten.

Produktion av remsor. Använd en tidning eller något annat som skydd, det blir en hel del gipspartiklar över.

När du doppar bindan i vattnet ska du först tänka hur du ska lägga den, på längden eller tvären? Det är nämligen väldigt svårt att skifta tag när den är blöt. I nio fall av tio får du något som är mer lämpligt att proppa in i ett hål. Gör som bilden visar, dra biten sakta över kanten så att du inte får onödigt mycket vatten med. Ha bitar med hushållspapper redo bredvid föra att torka spill och händer, gärna en hink med vatten också.

Börja vid kanten och lägg inåt med ca 1 cm överlapp mot föregående. Har du som här spår under, skydda dessa.

Använd en pensel eller fingrarna för att släta ut överlappet och vid kanten. Jag föredrar fingrarna, därav hinken med vatten.

Denna bana byggdes inför publik på muséet i Ängelholm. Det tog två och en halv dag (husen var byggda i förväg) och vi var tre personer. I momentet på bilden var det "teamwork" en klippte en handräckte och en lade. Elarbetet var det som tog längst tid. När man bygger på kort tid gäller det att parera torktider. Man spar allt som behöver torka till dagen efter och gör detta som sista moment för dagen, det ställer lite krav på planeringen. Jag har byggt fyra banor på detta sätt, tre stycken själv.

Eftersom vi bara lägger ett lager gipsbinda behöver vi täcka över med landskapsmassa. Det är lättare om bindan inte härdat mer än till dagen efter, då drar den inte ur vattnet från massan. Blanda massan något styvare än filmjölk, är bindan genomhärdad ska massan vara tunnare. Använd pensel att stryka ut med. Tänk på att aldrig spola ner massa i avloppet, det kan bli väldigt dyrt. Det går att använda modellgips också, om du är mycket snabb. Du har ca fem minuter på dig att blanda och stryka ut den. Fallers och Busch där har du minst en halvtimme dessutom kan du blanda i samma skål ända till du är klar. Med modellgips måste du använda en ren skål för varje sats för kvarvarande rester är "föraccelererade" så det är ren tur om du hinner få något på bindan.

En metod som var vanlig på -50 talet gick ut på att lägga massa på ett finmaskigt metallnät (då kallad silduk) Faller hade då en massa som heter Hydrozell, den finns alltså fortfarande. Jag testade med den vanliga och det fungerar fortfarande på samma sätt. Skillnaden är att det tar längre tid än med frigolitmetoden. Metallnätet finns också men är numera av aluminium.

Vad har man Ajax till på en tågbana? Inget, det är flaskan det handlar om. Polyeten som den är gjord av, det går alltså med andra fabrikat också, gör vårt flockströ elektriskt laddat. Det är med andra ord en "elektrostatkanon" för att få gräset att stå upp ni ser. Man kan väl även säga att det är en lågbudget variant. Till skillnad från de kraftigare från Noch orkar den här bara med de korta grässorterna.

Gräset måste förberedas innan man häller det i flaskan. Det på bilden är från Busch. Eftersom det blivit klumpigt i förpackningen måste man "fluffa" upp det. Det finns lite olika sätt att göra det på. Vid små mängder kan det räcka med att "vispa" det med en gaffel i en burk. På min stora bana lite längre ned använde jag en kryddkvarn då det var åtskilliga påsar det var frågan om. En annan variant är mixerstav. När detta är gjort häller man gräset i flaskan (tratt) och skakar kraftigt. Håll för hålen som för övrigt ska vara 5 - 6 mm stora. Fallers bruna lim täcker den vita ytan bra och vilket också är viktigt hjälper gräset att ställa sig upp. Det gör inte trälim. Öppettiden, d.v.s. tiden innan ytan på limmet börjar torka är mycket kortare på trälimmet. Med Fallers kan du stryka på 4 - 5 kvadratdecimeter åt gången.

Med lite flockströ och foliage får vi lite mer varierad grönska. Detta fixeras med Scenic Cement som duschas på med spruta. Tänk på att skydda rälsen, som här med maskeringstejp.

På min bana Nr:40 tänkte jag göra något annorlunda mot vad jag brukar när det gäller grönska. På den vita landskapsmassan penslade jag Woodlands Earth Undercoat. När den torkat lades ett lager Scenic Cement och i detta ströddes Blended Turf. Tanken var att få en ljusare botten än med det bruna limmet. Det blev det också, fast dyrare och betydligt mer tidsåtgång. Lite längre ned får ni bedöma om det var värt kostnaden.

På mitt nya underlag sprutades Scenic Cement i vilket jag "sköt" på samma Busch gräs som tidigare. Det låg 1200 granar som väntade på att bli utplanterade. Det är inte klokt vad fort dom försvinner när man börjar sätta ut dom.

Efter granarna kom undervegetationen. Det som syns mitt i bild är fint Foliage som kan dras ut till buskar, snår, tunna revor etc. De lite grövre är Bushes och Under Bushes

På vissa partier nöjde jag mig med detta.

På andra lades Coarse Turf och sedan ströddes Fine Turf över det hela. Det blev en blandning av olika gröna nyanser. När allt är lagt fixeras det genom att man sprejar Scenic Cement över det hela.

Återigen, skydda rälsen när du arbetar med lim. Tegelbruket ska få en lergrav och mer vegetation runtomkring.

Då den här banan till skillnad från Ruhrområdet inte har vare sig ellok eller stora ånglok samt över 150 vagnar såldes dessa av och det blev vegetation och träd i stället. Det finns över 3400 träd på banan och det har gått åt en väldig massa lim och strömaterial.