berg

       Eurohobbys Byggsidor

Berg

Likt verkligheten är även i vår miniatyrvärld grän­sen mellan kulle och berg lång som kinesiska muren. Den ska vi dock inte bygga och något berg i dess egentliga mening har vi inte plats till. Om vi räk­nar lite så skulle Hallandsåsen som är 226 m hög och räknas som en ås, alltså inget berg, bli 2,6 m hög i H0 skala. Så i det här kapitlet kommer vi att ljuga så det står härliga till.

Nu är vi tillbaka i Skåne där spårläggarna hittat något som stoppar upp, en mindre grusås. Då det inte rör sig om mer än några meter schaktas det bara undan lite massor och släntas av vid sidorna. Detta faller utanför begreppet berg och återfinnes i kapitlet Landskap. Bro och pelare från Märklin.

En frigolitskärare med värmetråd är, även om den kostar en del, ett mycket användbart verktyg. Framför oss har vi lite olika berg av större modell, där den va­rit flitigt använd.

Grovt skuren med värmeskärare innan bitarna limmas på plats. Ytterligare fintrimmning med vass kniv kan behövas där man inte kommer åt med skäraren. Med hjälp av distansklotsar behöver man inte göra toppen helt massiv.

För att få en fin skarv mellan delarna lägger man en remsa tunn plastfolie (typ gladpack) mellan den färdiga underdelen, så att bindan inte fastnar. Några extra lager gör kanten stadigare.

Ingen alptopp precis men i det här fallet är höjden så pass stor så att den traditionella nätmetoden blir bättre. Kanterna och stödet är av plywood för att det ska bli lättare att fästa nätet.

Rälsläggning och tunnlar måste göras klart innan nä­tet fästs på plats med häftklammer. Vik in spetsarna på nätet så att de inte sticker utanför kanten. Mot frigoliten fäster du nätet enklast med Foam Tac Glue eller smältlim.

Gipsbindan täcks med landskapsmassa. På de slätare partierna görs den tunn som filmjölk så att den kan penslas på. Här ska det bli en ravin i mitten, med mer berg i dagen, och då använder vi en tjockare bland­ning så att man kan skulptera ut formationer.

Här använder jag Woodlands Color Kit och späder med ca 10 delar vatten. Tekniken är att ”blaska” på färgen och låta den rinna ner. Använd en svamp till detta. Då kan du även suga upp överskottet med denna.

Avsluta med svart som spädes med ca 20 delar vatten. Svampa bort så att det bara ligger kvar i sprickor och fördjupningar. Detta ger en effekt av djup. Som extra­nummer kan man ta en bred pensel med tunt, tunt vitt ute i spetsarna och bara nudda över topparna. Detta ökar ytterligare på djupverkan. Här rekommenderar jag starkt att öva på något annat för att få till tekniken, då det är lätt att överdosera. Att stryka av pen­seln mot en bit hushållspapper hjälper till att reglera mängden färg.

Ett annat sätt att göra bergformationer på är att gjuta i formar av gummi. Se videon här.

Detta är H0 världens motsvarighet till Hallandsåsen och i vårt fall är det också mjukt. (vi får ta till bidrag via reklamintäkter då kostnaden även här kan öka mer än beräknat) Genom att stapla frigolit likt en trappa, pusslas höjden ihop och det är lätt att ändra.

Där man inte har möjlighet att komma åt bakifrån är en lösning att göra toppen avtagbar, för att nå rälsen. Här ligger även en parkering för Fallers bilar så nåbarheten måste vara extra god.

För att lättare kunna lyfta ut överdelen kan man fästa till exempel ett utsiktstorn djupare ner i frigoliten, så att man får något rejält att ta tag i. Dags att täcka med gipsbinda. Woodlands är bättre än apotekets billigare, då den innehåller lim och fäster bättre i frigoliten.

Det går inte att få kanten osynlig med bara gräs, men med lite marktäckare” suddas gränsen ut ganska bra.

För att spåret ska kunna passera ravinen behövs någon form av bro. Anslutningarna till denna görs i frigolit som kan täckas med murverksplatta, se bild härunder.

Lägg ett ”lapptäcke” av gipsbinda med ca 1 cm över­lapp. 10 x 20 cm bitar är lagom hanterbara. Klipp upp hela rullen med en gång så att du slipper avbryta lägg­ningen. Gör även några mindre passbitar.

För att göra underlaget redo för färgbehandling grun­das den med betongfärgad akrylfärg. Här är det Woodlands färg som använts. Grundfärgen penslas på outspädd, de andra kulörerna ska spädas 10–20 % med vatten.

Detta ”blaskande” gör du med de olika grå och ockra färgerna som finns i kittet. Var noga med att de olika lagren torkar ordentligt mellan varven. Du kan lägga fler varv med samma färg om du inte är nöjd med re­sultatet efter första omgången.

Så här tar sig slutresultatet ut. Om broar, stödmurar och landskap läser du i respektive kapitel. Det syns inte på bilden men Preisers bergsklättrare gör sig fint i detta blickfång. Det finns även en örn som svävar längs bergssidan. Man fäster den på en mycket, mycket tunn stål- eller koppartråd som sticker ut från berget, gärna så att fågeln skymmer tråden. När åskå­darna hittar den känns det att man lyckats.

På senare tid har Woodland förenklat ovanstående metod. Se deras "How to video" här.

Vad är nu detta? Jo ett väldigt lyckat försök att av­bilda ett alplandskap där banan börjar nästan vid gol­vet och slutar strax innan taket. Så att säga maximalt utnyttjande av hobbyrummet.

Jag beskriver bara i korthet tekniken som använts, så bilderna får tjäna som inspiration för egna kreationer då detta är väldigt individuellt från bana till bana.

Som synes är stommen byggd med remsor av vanlig frigolit, 2 cm tjock. Då torktiden för fri­golitlimmet blir för lång använder man smältlim. För att inte smälta frigoliten får man justera värmen genom att stänga av och sätta på limpistolen i intervaller.

Skivorna skärs grovt med värmeskäraren och limmas ihop till block, som sedan bearbetas med kniv. För att återge bergform används gipsbruk som spacklas och penslas på. Det är lättast att göra formningen av bru­ket innan det stelnat. Färgläggningen går till som ti­digare beskrivits. Eldragningen görs blockvis, för att sedan kopplas ihop när delarna monteras på banan. Skarvarna mellan delarna täcks med vått papper, som trycks in i springan. Lite lim hjälper till så att det blir kvar där. Efter färgbehandling och lite grönska är det svårt att hitta skarven. Fördelen med lösa block är att arbetsställningen och åtkomligheten är bekvämare än om det skulle göras direkt på anläggningen.

Copyright © All Rights Reserved to Claes Olofsson