.....inte plats

..... inte plats

Hur många gånger jag hört detta vet jag inte men det är betydligt fler än en. Jag vill påstå att detta inte är sant! Ordspråket att "rätta mun efter matsäck" skulle vara mycket gångbart i sammanhanget. Jag har sett en tågbana i sovhytten på en lastbil, förvisso i N-skala. Det finns med största sannolikhet underliggande orsaker som förklarar uttalandet. Det är kortversionen av följande t.ex. Hustrun vill inte ha något sådant "drällande". Du tänker ett eget "Miniatur Wunderland". Det är bekvämare att "Fåtölj ralla". Du är osäker på om du klarar av att bygga. Du vet inte riktigt hur man får till det så att det fungerar att bedriva en något så när vettig trafik. Ovanstående är anledningen till att jag "bygger" denna avdelning, ja med undantag för det där med hustruns inställning. Det enda förslag jag har att komma med i det fallet är att du börjar "hänga" på krogen, det kan kosta mer än vad tågbanan kan göra och hon vill nog hellre ha dig hemma än där.


Om jag säger att jag kan bygga en H0 bana med station, stickspår, tågmagasin och delvis 2-spårig linje på 120 x 150 cm är det nog inte många som tror mig. Med ett tillägg (avtagbart) på 30 x 120 cm även en godsbangård. Det som följer ska ses som underlag för att kunna förverkliga en tågbana trots ringa plats. Dessutom har jag en enkel lösning på underlaget. Banan är baserad på Märklins C-räls då denna (i mitt tycke) är enkel att hantera, därför är banan tillrättalagd efter startsatserna och spårsatserna. Nu är detta inte något som hindrar att man bygger med andra spårsystem då dessa har liknande spår geometri.

Så här ser spårplanen ut. Det är drygt 2 cm "frigång" mellan spåren och kanten. Passningen är mycket god den enda lilla missen ligger uppe vid innerspåret, mellan 24077 och 24172. Med tanke på att rälsen "flexar" en hel del är detta inte något problem. Det är mindre än glappet i rälsskarvarna, betänk även att det ska slås ut på alla rälsen i dubbelovalen, m.a.o. försumbart. I slutet av denna avdelning finns en förteckning på all räls som behövs.

Som en viss känd Skåne profil en gång sa, "När man ser de lide gran från ovan" så har jag på mitt vanliga vis klippt ut "bordsytan" i skala 1:1 (målarskyddspapper). På denna pusslar jag ihop spårplanen, när jag är nöjd med resultatet ritar jag av spårplanen för att kunna bygga det blivande underlaget. Tillägget jag nämnde ovan finns på bilden till höger. Jag kommer inte till att avhandla denna del utan lämnar detta till den som vill och kan bygga ut. Beroende på plats kan det bli allt från en längre linje på en smal hylla till en förbindelse med en annan mindre bana.


Som synes använder jag frigolit klotsar för att få rätt stigning, dessa är tillfälliga. För att inte överskrida 4 cm / meter i stigning är det 8 cm mellan bottenplattan och undersidan på den övre rälsen. Detta ger en fri höjd på 7 cm vilket innebär att man inte kan köra med strömavtagarna "fritt uppfällda" Dock är det möjligt att ha överledning på banan om man så önskar. För att bibehålla frihöjden för ovanstående kommer jag att beskriva en lösning som jag använt på ett par banor, för att broar ska inkräkta på denna så lite som möjligt.


På mina byggen använder jag frigolit i ganska stor utsträckning, det kommer sig av att Woodland Scenic har detta koncept. De har profilskivor och andra skivor i en betydligt hårdare frigolit än den vi är van vid. Nackdelen är att deras är orimligt dyr, även om den är mycket användbar finner jag inte att det är försvarbart. Det finns ett alternativ som inte många tänker på. Jag menar nu inte de blåa eller rosa markskivorna då dessa är för tjocka (för vårt ändamål) och lite väl svårarbetade. Nej det är frågan om olika täthet på de vanliga skivorna. Den vi vanligtvis brukar komma i kontakt med är S80 kvalitet, vissa bygghandlare har den tätare S100 och det är ganska stor skillnad i styrka och den har snävare mått toleranser vilket gör att kanterna är i stort sett helt raka. I det kommande blir det denna som används i de "bärande delarna" som utfyllnad duger S80 väl så bra, det skiljer en del i pris. Skivorna finns hos välsorterade bygghandlare oftast i 1, 2, 3, 4, 5, 7 och 10 cm tjocklek. 

Själva ytan att bygga på är gjord av två hela och en halv (delad på längden) 2 cm frigolitskivor av S100 kvalitet. Tjockleken jag valt är 2 cm. När jag delar på längden där det inte går att använda värmetråds skärare använder jag en brytbladskniv med smalt blad. Som jag tidigare påpekat är frigolit osannolikt bra på att skänna eggen på bladet fort. Nu är ju vitsen med att få ett bra resultat betydligt större än att spara några kronor på bladen. Byt blad ofta, vid minsta tecken på "smul" har du använt det till max för detta ändamål. Spara bladen för arbete där spetsen är av stor betydelse. Eftersom jag även vill ha perfekt resultat när jag skär ut mina skyltar och även plastskivor är principen samma här. Bryt fram en "ny" spets ofta, jag gör det för varje skylt. 

På bilden ovan syns hur jag tejpat ihop de tre skivorna. De vinkelrät mot skarven vid kanterna placerade bitarna är tillför att dra ihop skivorna mot varandra. De längsgående fungerar som gångjärn.

Här har jag vikt ihop plattan (nästan som ett klaffbord) En sträng med Foam Tac Glue är lagd som bilden visar, på båda de yttre hela skivorna. Att använda smältlim som jag ofta använder annars fungerar inte här.

Varför då säger någon? Jag säger: Du har tio sekunder på dig att lägga på 2,4 löpmeter smältlim, vika ihop skivan och dra ihop skarven så som bilden visar. Det är samma längre fram i bygget, inte för än du kommer till "utfyllnadsarbetet" kan du använda smältlim. Den metod som i så fall blir aktuell visas i andra avdelningar. Varför den smalare skivan är i mitten förklaras längre ner.

En 6 x 21 mm foglist i fur skyddar kanten och styvar upp skivan avsevärt. Även här används Foam Tac Glue.

Så här har jag gjort för att hålla listen på plats under torktiden (för säkerhets skull 24 timmar) 15 cm mellan tejpremsorna.

Vi tittar ovanifrån igen för att få en överblick av hur spåren ligger.

Här syns hur uppbyggnaden av det övre planet är gjord. Att den smalare biten av plattan sitter i mitten är för att de långa bitarna (3 st) ska styva upp det hela då de täcker båda skarvarna. De är dessutom limmade ihop av 3 stycken bitar för att ytterligare öka böj styvheten. Stigningarna är skurna efter rälsen med ett övermått på 5 mm på varje sida. Med en stigning på 4 cm/m ökar vi med 2 cm varje halvmeter. Man får sätta några extra bitar mellan dessa, fram för allt i kurvorna. C-rälsen är ju delvis självbärande så när man punktlimmar den mot frigoliten blir det tillräckligt styvt. Förslag till var tunnlarna kan vara visas med pappbitarna.

Det blir lite knivigare där linjen korsar det undre spåret, men som sagt C-rälsen är självbärande om gapet inte är större än här. En bro får man bygga runt spåren. Jag brukar använda en bit kartong som jag målar och sätter räcken på. Lämpligen bygger man denna innan rälsen läggs och då kan man fästa dessa med ett par limklickar i bron.

Eftersom jag planerat ett godsmagasin vid stickspåret får man täcka det undre spåret (på samma vis som man gör bron) förbi stickspåret och sätta öppningen där. Om man väljer att ha tillägget med godsbangård kan man ha bro och öppet.

Här är den varianten. Ska tillägget vara avtagbart låter man den sista kurvbiten vara lös. Eftersom det är C-räls är det lätt att dela denna. Jag hoppas att detta avsnitt på vår Byggsida kan vara till nytta för er som har lite snålt med plats.


Här nedan kommer stycklistan för varianten utan tillägget. Det som skiljer om man bygger tillägget är att man byter ut en 24206 till en 24215 och de två 24188 och stoppbocken mot tre 24130

24064  2

24071  1

24077  1

24094  2

24115  2

24130 23

24172 9

24188 11

24206 2

24230 5

24611 1

24612 1

24671 2

24672 1

24977 1