Eurohobbys Byggsidor
Broar
En klassiker som jag har svårt för är spårplanen där man gör stigningar för att kunna köra över ett annat spår, bara för att få en anledning till att ha en bro. I verkligheten förekommer detta nog endast på nöjesfält. En järnvägsbro är oftast till för att överbrygga en sänka, typ ravin eller vattendrag. Vill man ha mer realistiska broar bör landskapet vara mer kuperat och detta är svårare när man bygger på en slät skiva. Att som jag tidigare beskrivit höja upp med frigolitskivor hjälper upp det hela rejält. Ännu mer drastiskt kan ni skåda på Görans Bana i galleriet.
Varför inte börja denna avdelning med en bild på en magnifik bro. Du kan hitta den och flera runt Bamberg som finns i galleriet. Det är en bekant till mig som byggt banan.
Här har jag, eftersom jag byggt längs väggen på konsoler, sänkt skivan ca 25 cm för att få en ravin just för att få till en bro med rejäl höjd. Förvisso blev det en annan utformning med ett kraftverk och en damm bakom.
Nu håller vi en något lägre "profil" så här i starten. Fem cm upp från skivan kommer spåret på vår lilla bana genom att vi lagt på en 3 cm och en 2 cm skiva. Lite markeringar på skivan gör planeringen för kommande "markarbete" enklare.
Bropelarna och bron jag använder här är Märklins eftersom det är C-räls. Passa in bro och pelare samt märk ut pelarnas läge. Enklast är att fästa dessa med Foam Tac Glue medan bro och räls håller dom på plats.
När det torkat lade jag 1 cm frigolit som upphöjning för vägen i botten av sänkan.
Det är även byggt upp trappstegsvis med olika tjocka frigolit bitar runt omkring för att få lite höjd över rälsen också.
Detta arbete är lämpligt att fortsätta med på resten av banan där det behövs.
Med en vass kniv skärs kanterna på frigoliten av, och lite blött tidningspapper hjälper till att fylla ut resten.
Ett par bilder till som visar förberedelser för spacklingen av landskapsmassan.
På den här banan användes Buschs massa, den är lite grövre och torkar saktare, framför allt på frigolit, än Fallers. Blanda alltid pulvret i vattnet, inte tvärtom.
"Murarsleven" är en palettkniv, hittas bland konstnärsmaterial. Massan kan varieras i konsistens, styvare där det ska byggas upp, som här runt pelarna.
Ett litet dike längs vägen ger möjlighet till spännande växtlighet. Lägg även märke till röret som tittar fram vid vägkanten, det är en bit sugrör.
En annan variant med både väg och järnvägsbro över ett bredare vattendrag. Här blev det dessutom en liten höjning, man vet ju inte om vattennivån stiger.
Massan här är Fallers, då ytan är betydligt större samt flackare blandar jag den till filmjölks konsistens och penslar på den. Porten som reglerar vattennivån tog tid att "plantera" in men det är sådana detaljer som tillför banan liv.
Nu är vi så att säga uppe i den "högre Skolan" Denna bro är byggd i frigolit. En böjd bro består av flera raka bitar mellan pelarna. De som köps i byggsats är mestadels fysiskt omöjliga men det är mest praktiskt för vår räls i modell.
Det mest tidsödande var att göra skärmallarna, dessa är gjorda i 0,5 mm aluminiumplåt. 2 lika stora bitar tejpades ihop. Höjden på bron bestämmer var man med ett "dosborr" (sådant som elektrikern använder till hålen för eldosor) gör valvbågen. Använd en träbit som mothåll och kör inte för fort, det är även en fördel att spänna fast plåtarna med ett par tvingar mot träbiten. Detta för att få så rena kanter som möjligt. Med en fintandad såg tar man bort biten från hålet mot kanten. Aluminium bearbetas bäst med samma verktyg som man använder till trä. Putsa kanterna med sandpapper så att tråden på värmeskäraren inte slits för fort.
Detta är skärjiggen som jag visat i tidigare avsnitt. Den är oumbärlig när man ska skära rakt och ett måste när man ska skära vinklarna mellan sektionerna. Det är lättast att skära ut spårbädden som ska ligga på toppen först. Jag använde Woodlands 6 mm frigolit till detta. Man börjar med att skära ut remsor med rätt bredd. Jag använde 50 mm frigolit till valven och lät bädden sticka ut 5 mm på varje sida så dessa blev 60 mm. Pelarna skulle vara 20 mm breda på insidan vilket innebar att valvsegmenten skulle ha halva denna bredd på pelaren. Eftersom yttersidan blir bredare måste segmenten skäras med gott mått. Jag valde 84 mm på valvet vilket är måttet på dosfräsen för kopplingsdosor. Med lite huvudräkning får man då måttet 104 mm på insidan av segmentet spårbädden blir 102 mm på insidan. Beroende på vilken radie man valt (jag använde flexräls för att få stor radie) blir det till att rita på underlaget till bron. Börja med att rita centrumlinjen för spåret, sedan en linje 25 mm ut från denna på varje sida. Ett enklare sätt är att lägga spåret och fästa det i rätt läge provisoriskt. En öppen godsvagn med en penna monterad 25 mm utanför centrum i denna gör jobbet snabbt och enkelt på varje sida. Nu är det bara till att märka ut 104 mm längs den inre linjen. Måttet längs den yttre linjen är lite svårare. Jag skar ut en kartongbit med måtten 104 x 50 mm och lade hörnorna vid markeringarna på den inre linjen och satte märken efter hörnen på den yttre linjen. Sen har du säkert räknat ut att yttermåttet på segmentet blir halva skillnaden mellan dessa märken. Det är detta mått som ska användas när man skär segmenten, X + 104 + X så långa ska segmenten skäras. För att sedan få rätt vinkel centrerar man 104 mm på insidan och ritar en linje med hjälp av en vinkelhake. Lägg ytterkanten av segmentet längs plåten i jiggen och en stållinjal (eller vinkelhaken) längs linjen och skär. Gör likadant på andra sidan, fortsätt med resten av segmenten. Bäst är att kolla passningen vid varje segment och justera om det avviker från markeringen på underlaget. Återstår att limma ihop delarna och passa in spårbädden. "Högre skolan" var det!
Ytbehandling av en sådan här bro borde vara någon form av sten imitation. När man lagt så pass mycket arbete på stommen bör man rimligtvis följa upp detta även på ytan. För att få en jämn yta för att kunna måla spacklas konstruktionen med Foam Putty från Woodland. Jag har inte målat denna bro, men en annan (finns inga bilder på denna) Börja med grundfärg, sen kan man i princip göra som när man gör berg målning. Det mest tidsödande blir då att måla alla fogarna, fördelen med detta är att alla hörnor och valvbågar kan göras korrekta. Ett betydligt snabbare sätt är att göra bron i "betong" d.v.s. måla betonggrått.